Historien om livbojen

Livbojen – en klassisk symbol för säkerhet.
I två kapitel berättar vi historierna bakom den svenska livbojen – och träffar människorna som varit med när insatserna balanserat mellan liv och död.

1. Räddaren
– i bakgrunden

1. Räddaren
– i bakgrunden

På 1950-talet delades den första livbojen ut.
Sedan dess har cirka 145 000 svenskar använt den för att rädda någon ur vattnet.
I dag är livbojen inte bara en symbol för vattensäkerhet – den har blivit en del av det svenska landskapet.

För att förstå vad livbojen är i dag måste man blicka bakåt. Egentligen började allt redan på 1950-talet, i skuggan av att simkunnigheten i Sverige var väldigt låg.

Svenska Lif-Balder, en av föregångarna till Trygg-Hansa, startade 1954 en sponsringsverksamhet där livbojar skänktes för att placeras ut längs de svenska kuststräckorna och andra badplatser. Arbetet skedde i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet.

Det var starten till vad som i dag innebär 80 000 utplacerade livbojar över hela Sverige. Fram till i dag har nästan 200 000 livbojar donerats.

LIVBOJARNA BARA ÄR där och väntar på att en dag rädda ett liv.

– Livbojen är en självklar syn längs våra svenska vatten, nästan en del av landskapet. Den är ett livräddningsredskap som finns till för att öka tryggheten och säkerheten för alla som vistas vid badplatser, bryggor och hamnar och varje år räddar de cirka 14 liv, säger Ewa Rönndahl på Trygg-Hansas varumärkesavdelning.

Barn drunknar tyst och det går väldigt fort

Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa

En undersökning gjord av Trygg-Hansa och Svenska Livräddningssällskapet visar att hälften av svenska föräldrar tror att barn plaskar eller ropar på hjälp om de håller på att drunkna.
Men i själva verket drunknar barn tyst. Och snabbt.

Enligt Svenska Livräddningssällskapet dog tio barn i drunkningsolyckor under 2016.

– En livsviktig fråga som vi pratar om varje år inför badsäsongen är vikten av att aldrig släppa uppsikten över barnen när de badar. Barn drunknar tyst och det går väldigt fort, därför ska små barn alltid vara på gripavstånd från en vuxen innan de lärt sig att simma, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Förhoppningen är att över 33 000 barn deltar i Svenska Livräddningssällskapet sommarsimskolor, som finns på cirka 350 platser runt om i landet.

– Vi har en gemensam vision med Svenska Livräddningssällskapet att inget barn ska drunkna. Därför stöttar vi sommarsimskolor och jobbar aktivt med att informera föräldrar om vattensäkerhet för barn, säger Alexandra Gahnström.

1916 PLÖJDE FARTYGET Pasefiko genom Stilla Havets vatten, strax utanför Sydamerikas kust.

Ombord fanns en 15-årig svensk pojke vid namn Evert.

Plötsligt brast en tamp på fartyget. Evert föll överbord och hamnade i Stilla Havets händer.

Kamraternas försök att kasta en livboj till honom misslyckades – bojen var fastsurrad i fartyget och nådde inte fram.

Jag minns när pappa kom hem en dag och sa att ”vi ska göra livbojar”

Niclas Forsström

Men efter att ha trampat vatten i över en timme med hajar cirkulerandes runt sig blev 15-åringen till slut räddad, mot alla odds. Besättningen lyckades sjösätta en livbåt och nå Evert med en livboj.

Så småningom kom han hem till Sverige igen.

Där kunde egentligen historien tagit slut.

DÅ VISSTE INGEN att livbojar och livräddning skulle komma att spela en avgörande roll i Everts framtida familj.

Bröderna Niclas och Christian Forsström skrattar när de berättar hur de som ungdomar fick vara med i tillverkningen av livbojar för att tjäna lite pengar vid sidan av skolan.

1967 startade deras pappa Leif – Everts son – företaget Fristad Plast i Fristad strax utanför Borås. Nio år senare kom både företaget och familjens Forsströms liv att förändras när företaget tog över produktionen av Trygg-Hansas livboj.

– Jag minns när pappa kom hem en dag och sa att ”vi ska göra livbojar”. Under en lång period jobbade han till tio varje kväll och utvecklade en ny metod för att optimera produktionen av livbojarna. Han såg det som ett stort och ansvarsfullt arbete, säger Niclas Forsström.

Under en lång period jobbade han till tio varje kväll och utvecklade en ny metod för att optimera produktionen av livbojarna

Christian Forsström

Brodern Christian fyller i.

– Sedan dess har vi producerat livbojarna. Vissa av dem som jobbar här på företaget har tillverkat livbojar i 20-30 år. Produktionen är i dag väldigt lik hur den såg ut på 1970-talet även om material och andra detaljer har uppdaterats under åren, säger han.

NICLAS OCH CHRISTIAN skrattar när de berättar om människors reaktioner när de berättar att de tillverkar livbojar.

– Ingen kan föreställa sig en livbojsfabrik, säger Christian.

Livbojarna tillverkas till stor del för hand än i dag, det är inte ”bara att trycka på en knapp”, för att citera bröderna Forsström.

Enligt siffror från Trygg-Hansa räddar livbojarna i genomsnitt 14 liv varje år.

Då finns det med stor sannolikhet även ett mörkertal som inte är inräknat.

Det är mer än en produkt. Bojarna räddar i snitt en person i månaden, det är inget man skojar bort

Christian Forsström

SEDAN DEN FÖRSTA livbojen delades ut på 1950-talet har cirka 145 000 personer använt en livboj för att rädda någon ur vattnet.

– Det är ett stort ansvar samtidigt som man känner en väldig stolthet över att producera en sådan här produkt. Det är mer än en produkt. Bojarna räddar i snitt en person i månaden, det är inget man skojar bort, säger Christian.

FÖRRA ÅRET DRUNKNADE 115 personer i Sverige. Av dessa var 99 män, 16 kvinnor och 10 barn. Alkohol är ofta inblandat i dessa olyckor, hälften av alla vuxna som drunknar har druckit alkohol.

På tolv platser i landet där det både festas och badas på sommaren får Trygg-Hansas livbojar därför sällskap av en ”alkoboj”, en specialbyggd låda som innehåller en alkomätare.

Genom att ladda ner en app, koppla alkomätaren till mobilen och blåsa, får du upp resultatet direkt i din telefon. På så sätt vet du om du är badklar eller inte.

Läs mer om Alkobojen och ladda ner appen!


FAKTA:

115 personer drunknade i Sverige 2016. Juli var den värsta månaden, med 24 drunkningsolyckor.

Mellan januari och maj 2017 har 73 personer drunknat.

Varannan vuxen som drunknar i Sverige har druckit alkohol.

Närmare 4 av 10 tycker att det är okej att dricka alkohol i samband med bad.

6 av 10 har någon eller flera gånger druckit alkohol innan de badat.


2. Bojarna som räddat liv
Och berättelserna bakom

2. Bojarna som räddat liv
Och berättelserna bakom

Varje år räddas minst 14 människor i Sverige tack vare livbojen.
Här är några av berättelserna bakom förra årets räddningsinsatser.
– Det var bara att slänga av sig mobilen och plånboken och ge sig ut i vattnet, berättar Fredrik Johansson.

Sista helgen i maj 2016 sken solen över Ängelholm. Torgny Viebke, 53, passade på att paddla kanot i Skälderviken med sin familj.

Väl på stranden igen såg han att något inte stod rätt till ute i vattnet. Två tonårspojkar hade kantrat med sin kanot.

– Svallvågor från en motorbåt hade fyllt deras kanot med vatten, berättar Torgny.

Cirka 300 meter från land hade pojkarna hamnat i vattnet, kraftigt nedkylda, utan flytvästar.

EFTER EN MORS dag-middag på restaurang cyklade Fredrik Johansson och hans familj ner till Skäldervikens småbåtshamn, då sonen ville titta på båtarna.

– När vi kommer fram ser vi att två vuxna står vid stranden och vinkar. Jag springer ner och uppfattar att det är två personer i vattnet, säger Fredrik.

Första tanken var att räddningstjänsten kommer inte att hinna fram i tid. Så det var bara att slänga av sig mobilen och plånboken och ge sig ut i vattnet

Fredrik Johansson

Det var Torgny och hans hustru Maria som vinkade. Medan Maria ringde räddningstjänsten plockade Torgny och Fredrik på sig en varsin livboj och simmade ut.

– Första tanken var att räddningstjänsten kommer inte att hinna fram i tid. Så det var bara att slänga av sig mobilen och plånboken och ge sig ut i vattnet, säger Fredrik.

Att simma med en livboj var inte helt lätt, minns Torgny. Men de båda männen höll kontakt genom att ropa till varandra med jämna mellanrum.

– Vi tog en kille var och simmade in mot land så gott det gick, berättar Fredrik.

EFTER UNGEFÄR 40 minuter i vattnet var pojkarna kraftigt nedkylda. De fördes med ambulans till sjukhus och återhämtade sig väl. Med största sannolikhet var det Torgnys och Fredriks insats som räddade deras liv.

– Men det hade aldrig gått att få in en person så långt ut i vattnet till land utan en livboj, konstaterar Torgny.

Varannan svensk som drunknar har druckit alkohol – läs mer om Alkobojen här

Han får medhåll av Fredrik:

– Hade det inte funnits någon livboj hade det definitivt varit en tvekan att ge sig ut. Det vet jag inte om jag hade vågat.

Den 18 december 2016 inleddes med dramatik för några av de människor som rörde sig i Motala under natten.

Isabelle Thörngren, 23, och pojkvännen Mike Thorén, 26, var två av dem.

DE HADE TILLBRINGAT kvällen på restaurang med några vänner, och vid 02-tiden gick de för att hämta sina cyklar vid kanalparken.

På vägen såg de en man gå längs en smal trägång vid slussen. Plötsligt snubblade han till.

– Det såg lite roligt ut, så vi trodde först att han skojade. Men vi bestämde oss ändå för att kolla om han var okej, berättar Mike.

De trodde att mannen hade ramlat på marken. Men han var som uppslukad av jorden. De ropade, men fick inget svar.

– Jag hade en ficklampa i jackfickan. Så jag började lysa med den och efter ett tag såg jag honom. Han hade ramlat i vattnet, säger Mike.

Medan Isabelle ringde 112 stannade Mike en förbipasserande taxi och bad chauffören om hjälp.

Han försökte klättra i halsduken, vilket gjorde att han snabbt blev trött. Klättrandet höll dessutom på att dra ner oss i vattnet

Mike Thorén

CHAUFFÖREN TOG AV sin halsduk och slängde ner den till mannen. Men det var lättare sagt än gjort att hjälpa honom upp.

– Han försökte klättra i halsduken, vilket gjorde att han snabbt blev trött. Klättrandet höll dessutom på att dra ner oss i vattnet. Vi försökte säga åt honom att spara på krafterna, men han förstod inte svenska, berättar Mike.

Mike, som är en skicklig simmare och har vunnit Vansbrosimmet flera gånger, funderade på att hoppa i vattnet. Men Isabelle, som har jobbat som badvakt, sa nej. Hon hade en annan idé:

– Jag insåg att det måste ju finnas en livboj i närheten.

Isabelle letade rätt på livbojen och kastade den i vattnet. Tillsammans med taxichauffören och ytterligare några förbipasserande kunde Mike och Isabelle till slut dra upp mannen.

– Det var verkligen ett bra samarbete med många som hjälpte till, minns Isabelle.

I samma stund anlände räddningstjänsten och mannen fördes till sjukhus. Tack vare den snabba insatsen klarade han sig utan skador.

Varannan svensk som drunknar har druckit alkohol – läs mer om Alkobojen här