Människorna bakom din framtid

Innovativ teknologi, kontorshälsa och framtidens städer
Har du koll på var ditt pensionskapital placeras?
I tre kapitel berättar vi historierna om företagen, satsningarna och innovationerna bakom dina sparpengar – och hur detta lägger grunden för framtiden.

1. Livets byggstenar
Är den första 200-åringen redan född?

1. Livets byggstenar
Är den första 200-åringen redan född?

Hur gammal vill du bli innan du dör?
80, 90 eller 100 år ser nog de allra flesta som rimliga alternativ.
Men varför inte 200 år?
– Vi är på god väg mot förståelse av livets byggstenar och vad som orsakar sjukdom, säger Björn Odlander, grundare av HealthCap och en av Sveriges mest erfarna investerare inom livsvetenskap.

Om 13 år – alltså år 2030 – kommer en genomsnittlig Sydkoreansk kvinna att bli 90 år gammal.

Det skulle vara första gången i mänsklighetens historia ett land når den gränsen.

Siffran presenteras i en ny studie från Imperial College London i samarbete med World Health Organization och är tänkt att illustrera hur medellivslängden just nu ökar kraftigt i en lång rad länder världen över. Den ökade livslängden beror i huvudsak på förbättrad hälsa hos den del av befolkningen som är 65 år eller äldre.

TYCKER DU ATT 90 år låter som en hög medellivslängd? Samma studie visade att vi kanske inte ens behöver vänta till 2030. Kvinnor inom den asiatiska populationen i USA överstiger nämligen redan nu 90-årsgränsen.

Så, vad innebär detta för gemene man? Och vilka förväntningar är det egentligen rimligt att vi har på framtiden?

Vi börjar kunna skräddarsy behandlingar som fungerar på ett helt nya sätt.

Björn Odlander

För 20 år sedan grundade Björn Odlander och en kollega HealthCap. Bolaget har sedan dess investerat i över hundra företag och tagit fler än 20 läkemedel till marknaden. HealthCap har startat sju venturefonder om totalt tio miljarder kronor och investerar i innovativa bolag med fokus på terapeutiska produkter och behandlingsmetoder.

Skandias miljardsatsning på onoterade bolag

Även Björn Odlander ser att framstegen inom medicinen möjliggör en drastisk förlängning av livet framöver.

– En stark underliggande trend av kunskapstillväxt har lett till helt andra förutsättningar att behandla sjukdom, inte minst inom cancerområdet. Inom den så kallade immunonkologin förstår man nu fler molekylära processer än tidigare, säger Björn Odlander.

HAN MENAR ATT detta i sin tur leder till effektivare behandlingar.

– Vi börjar kunna skräddarsy behandlingar som fungerar på helt nya sätt. Att utveckla produkterna kräver kortare och mindre omfångsrika studier, vilket ger en finansiellt bättre situation.

Seriösa åldersforskare hävdar även att den första 200-åringen redan är född.

Björn Odlander

Sverige har en unik fördel gentemot många andra länder när det kommer till utvecklingen av nya spännande företag inom livsvetenskap. Eftersom Sverige länge fört omfattande register och via personnumret kan följa patienter överallt, finns möjlighet att kartlägga folks gener, proteiner och göra det mer individualiserat. Vi kan alltså i förväg testa vad exempelvis ett läkemedel kommer att få för konsekvenser för en patient med en viss uppsättning gener.

2015 investerades 10 miljarder kronor i svenska företag verksamma inom livsvetenskap, 80 procent av investeringarna kom från utlandet. Det är en markant ökning mot tidigare.

BJÖRN ODLANDER FÖLJER med stort intresse digitaliseringen av sjukvården, som löper parallellt med den snabba kunskapsutvecklingen. Här ser han goda investeringsmöjligheter.

Skandias miljardsatsning på onoterade bolag

– Sverige har stora fördelar med en väldigt utvecklad sjukvård och ett stort teknologiskt kunnande. Systemen kommer att mäta effektivitet och kvalitet bättre och vi som utvecklar nya terapeutiska produkter kommer att kunna argumentera mer framgångsrikt för dem.

Med digitaliseringen följer också större möjligheter för patienter att sköta sin egen hälsa. Prognosen är enligt Björn Odlander att vi kommer att leva mycket längre och vara betydligt friskare. Redan i dag kan vi se hur dramatisk hälsoutvecklingen har varit.

– Seriösa åldersforskare hävdar även att den första 200-åringen redan är född. Vi är på god väg mot förståelse av livets byggstenar och vad som orsakar sjukdom, säger Björn Odlander. – Hälsoutvecklingen är dramatisk. Vissa menar att en 70-åring i dag har samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet.

Teoretiskt sett är det möjligt att ge vissa celler ett evigt liv. De framsteg som nu görs kommer förlänga livet väldigt mycket.

Björn Odlander

HAN GER BLAND annat ett exempel från ett bolag som HealthCap drivit fram.

– De har tillverkat världens första hjärtklaff som inte kräver någon operation. Den förs bara in via blodkärlen och börjar fungera direkt. Det kan i princip göras på hur gamla människor som helst.  

Han vill däremot inte gå så långt som att säga att vi är den sista generationen som kommer att dö, även om denna tanke kittlar fantasin.

– Teoretiskt sett är det möjligt att ge vissa celler ett evigt liv. Den stora återstående stötestenen är den så kallade programmerade celldöden som vi i dag inte bemästrar. Utvecklingen är rasande snabb och till viss del oförutsägbar. De framsteg som nu görs kommer förlänga livet väldigt mycket.


Skandia är ett av Sveriges ledande livbolag och förvaltar nästan 400 miljarder kronor i traditionell förvaltning åt omkring 1,4 miljoner kunder. Kapitalet placeras i en rad olika tillgångar, för att sprida riskerna och ge högre avkastningspotential. Skandia kan tack vare god solvens investera i tillgångar som ger utdelning på sikt. På så sätt skapas avkastning samtidigt som det bidrar till att bygga Sverige. I portföljen finns en väl avvägd mix av bland annat räntebärande papper, noterade och onoterade aktier, fastigheter, råvaror och infrastruktur.


2. Framtidens städer
Innovation i jakten på hållbart byggande

2. Framtidens städer
Innovation i jakten på hållbart byggande

Vad krävs för att bygga framtidens städer?
Två exempel finns just nu i Malmö och i Stockholm.
Med hjälp av en diger checklista har projekten slutförts för att öka hållbarheten såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt.
– Både hyresgäster och framtida köpare förväntar sig den kvittensen, säger Markus Pfister på Skandia Fastigheter.

De kom från hela världen.

Borgmästare, stadsplanerare, designers och utvecklare.

Och de samlades i Malmö – för ett och samma syfte.

Totalt var 32 länder representerade på konferensen Sustainable City Development som ägde rum tidigare i vintras.

Anledningen? Att öppna en diskussion om hur vi på bästa sätt bygger hållbara städer.

JUST STADEN SOM drivande motor för ett hållbart samhälle kanske låter som en motsägelse för vissa. Men de senaste åren har synen på stadsplanering, och dess vikt för vår framtida värld, förändrats radikalt.

Vissa punkter är krav, medan andra ger mer valmöjligheter.

Markus Pfister

Att faktiskt få något gjort är dock en helt annan sak.

Enklare är att titta på gamla misstag – och lära av dem. Som miljonprogrammens avsaknad av kommersiella ytor. Eller vissa Stockholmsförorters för stora fokus på det samma. Liknande insikter är i dag viktiga erfarenheter.

OCH TILLBAKA I Malmö har storprojektet Masthusen – med 100 000 historiska kvadratmeter som omvandlats till en hållbar stadsdel – försökt lära av andras misstag.

Markus Pfister är fastighetschef på Skandia Fastigheter, som ligger bakom projektet.

Områdets utveckling pågår fortfarande, och sker i nära samarbete med såväl Malmö stad som med övriga aktörer i området, i enlighet med det brittiska certifieringssystemet Breeam Communities. Hållbarhetscertifieringen av en hel stadsdel enligt BREEAM är man först i Norden att lyckas med.

Skandias miljardsatsning på onoterade bolag

– I grunden är det en enorm checklista med frågor. Vissa punkter är krav, medan andra ger mer valmöjligheter, säger Markus Pfister.

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad, lyfter flera fördelar med projektet i Mastuhusen.

– Arbetet med BREEAM-communities sticker ut, det är ingen annan som gjort det på samma vis. Och väldigt roligt att det blev i just Malmö. Sedan är den certifieringen intressant för den tar ett större grepp än bara en byggnad, man får även in sociala frågor som annars kanske glöms bort.

Extraarbetet medför faktiskt en mängd värden – både ekonomiska, sociala och ekologiska.

Markus Pfister

Avgiften för den omfattande certifieringen blev runt 10-15 miljoner kronor på pappret, men tillförde desto mer.

– BREEAM Communities-certifieringen tillför en mängd värden – både ekonomiska, sociala och ekologiska. Vi får en mer effektiv projektprocess samtidigt som vi minimerar vår miljöpåverkan och sänker också våra löpande kostnader i fastigheterna. Dessutom säkerställer hållbarhetsfokuset att vi får en god, långsiktig relation till människorna som bor och verkar i området och att de får en trygg miljö som tillgodoser deras behov.  

I DAG BESTÅR Masthusen bland annat av hyresrätter, bostadsrätter, äldreboende, LSS-boende och kontorsfastigheter blandat med övrig service som bibliotek, livsmedel restauranger, caféer, frisörer och gym.

– Blandstaden är viktig och ska leva dygnet runt, säger Markus Pfister. Skandia Fastigheter står inte som ensam ägare till alla stadsdelens fastigheter, utan det finns exploatering på 250 000 kvadratmeter där byggrätter sålts till andra fastighetsbolag. Samtliga bedriver sina projekt enligt BREEAM Communities, vilket säkrar hela stadsdelens hållbarhet.

I dag är certifieringen en hygienfaktor – både hyresgäster och framtida köpare förväntar sig den typen av kvittens.

Markus Pfister

Ett annat projekt där hållbarheten varit en ledstjärna går att hitta i Stockholm. Mer specifikt på Sveavägen 44.

DÄR HAR MYCKET hänt de senaste åren, då Sveavägen 44 förvandlats till ett levande kvarter som 2014 fick den högsta Breeam-standard som då uppnåtts för en blandfastighet i Sverige: Breeam Excellent.

Skandias miljardsatsning på onoterade bolag

I det 50 000 kvadratmeter stora kvarteret finns i dag 30 000 kvadratmeter kontorsytor med hyresgäster som värdesätter att sitta i hållbarhetscertifierade kontor. I tillägg finns också två hotell, en pizzeria, en elektronikkedja, och en modern restaurang som kompletteras med butiksytor.

– I dag är certifieringen en hygienfaktor. Både hyresgäster och framtida köpare förväntar sig den typen av kvittens på att huset är genomgånget på ett systematiskt sätt, säger Markus Pfister.

YTTERLIGARE EN SATSNING som Skandia Fastigheter genomfört är den på köpcentret Väla Centrum utanför Helsingborg i fjol.

På en sjättedel av fastighetens tak byggdes Sveriges största solcellsanläggning – där målet är att få ner det 40 år gamla köpcentrumets energianvändning till samma nivåer som ett nybyggt hus.

– Nu kommer vi titta vidare på huruvida vi ska implementera solcellslösningar även inom det övriga fastighetsbeståndet, säger vd Anders Kupsu.

MALMÖ STADS stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson ser en stor framtida efterfrågan på unika lösningar när det kommer till hållbar stadsplanering.

– Vikten av innovation kommer bli viktigare och viktigare, för vi måste på alla plan spara på våra resurser. Vi måste röra oss i staden på ett annat, mer miljöanpassat, sätt. Och staden som helhet är jätteviktig – en förståelse för att den hänger ihop såväl rumsligt som socialt.


Skandia är ett av Sveriges ledande livbolag och förvaltar nästan 400 miljarder kronor i traditionell förvaltning åt omkring 1,4 miljoner kunder. Kapitalet placeras i en rad olika tillgångar, för att sprida riskerna och ge högre avkastningspotential. Skandia kan tack vare god solvens investera i tillgångar som ger utdelning på sikt. På så sätt skapas avkastning samtidigt som det bidrar till att bygga Sverige. I portföljen finns en väl avvägd mix av bland annat räntebärande papper, noterade och onoterade aktier, fastigheter, råvaror och infrastruktur.


3. Ett friskare arbetsliv
Stå upp i kampen mot sjukskrivningarna

3. Ett friskare arbetsliv
Stå upp i kampen mot sjukskrivningarna

Vi svenskar sitter oss till döds.
Att träna en timme om dagen spelar mindre roll än du tror om du sitter still i åtta.
Enligt livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius måste vi hitta effektivare lösningar för att förbättra hälsan på arbetsplatsen – och sänka sjukskrivningstalen.
– Svenskar tränar mest i världen men vi sitter också stilla mest av alla, säger hon.

Förfarandet var länge enkelt.

När en anställd på ett företag eller organisation insjuknade betalade försäkringsbolaget ut ersättning via sjukförsäkring efter viss karenstid.

Bra, utan tvekan. En självklarhet. Och så fungerar det fortfarande. Men det finns en fråga värd att ställa: vore det inte bättre för alla inblandade om insjuknandet kunde förhindras? Alltså inte överhuvudtaget äga rum?

EN SOM SKRIVER under på att förebyggande åtgärder är av högsta vikt på arbetsplatsen är livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. Hon konstaterar att dagens stillasittande är på god väg att bli en folksjukdom.

Sitter vi så mycket som vi gör i dag ökar risken att dö i förtid.

Mai-Lis Hellénius

– Vi måste upp på fötter, säger hon.

Att lägga grunden för en god hälsa är mer komplicerat än många förstår. Om du sitter still vid ditt skrivbord åtta timmar om dagen så vägs det inte upp av ett gympass på lunchen eller en löprunda efter jobbet.

Ny forskning visar att livsstilen betyder mer än vi trott.

– Svenskar tränar mest i världen men vi sitter också stilla mest av alla, säger Mai-Lis Hellénius.

Den problematiken ligger till grund för Skandias samarbete med hälsoföretaget Virgin Pulse – som är ett led i ett arbete för att effektivt erbjuda lösningar mot ohälsa och sjukskrivningar.

HÄLSOAPPEN VIRGIN PULSE, som Skandia investerat i, hjälper anställda att följa sina sov- och aktivitetsvanor, ha koll på stressnivåer och skapa en egen livsstilsprofil. För att ytterligare bidra till en bättre arbetsplatshälsa ger Skandia även en hälsobonus på upp till 1 000 kronor per år till medarbetare på företag som ansluter sig till Virgin Pulse. Bonusens storlek beror på vilken aktivitetsnivå som man kommer upp till och är en belöning för förbättrad livsstil.

Svensk modell mot sjukskrivningar hyllas

– Med hjälp av en stor satsning på förebyggande åtgärder under flera års tid har vi lyckats vända skenande sjukskrivningstal och i förlängningen till och med sänkt premierna då färre blivit sjuka, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

– Arbetet hjälper inte bara kunderna själva och företagen det hjälper också till att avlasta vårt allmänna försäkringssystem, vilket sparar stora kostnader för samhället.

Vi har byggt bort rörelsen. Fysisk aktivitet påverkar varenda cell i hela kroppen.

Mai-Lis Hellénius

Mai-Lis Hellnéius säger att snittiden för vuxna svenskar är cirka nio till tio timmar stillasittande per dag.

– Då tappar vi alla fantastiska hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Det påverkar allt från blodfetter, blodsocker och blodtryck till vårt humör och hur pigga och stressade vi är. Sitter vi så mycket som vi gör i dag ökar risken att dö i förtid.

I DAG ÄR många dessutom stillasittande såväl på arbetsplatsen som i hemmet. Vi jobbar bakom skärmen, roar oss bakom skärmen och kommunicerar bakom skärmen.

– Vi har byggt bort rörelsen. Fysisk aktivitet påverkar varenda cell i hela kroppen och behövs för att den ska fungera normalt, säger Mai-Lis Hellénius.

När hon tittar på de rent krassa siffrorna konstaterar hon att uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter, och nästan vart tredje cancerfall, går att förebygga.

– Alla vill ju vara friska så länge som möjligt, men även sett ur samhällets synvinkel så skulle vi vinna väldigt mycket på att satsa förebyggande.

Ett sådant exempel är just Skandias arbete med Virgin Pulse. Appen erbjuds inledningsvis större företag med över 100 medarbetare med försäkring inom Hälsokedjan kostnadsfritt.

Hellre rund och rörlig än smal och stillasittande. Såvida inte alla kilona sitter på magen förstås.

Mai-Lis Hellénius

MAI-LIS HELLÈNIUS säger att det är viktigt med en målbild för sitt välbefinnande – men inte med för hög ambitionsnivå.

– Målet får inte vara för högt satt. Det ska vara så lågt satt att det inte finns någon chans att missa. Det är så viktigt att få känna att man når sitt mål. Sedan kan man höja ribban.

Skandias miljardsatsning på onoterade bolag

Ytterligare en aspekt av en god hälsa som Mai-Lis Hellénus vill lyfta är maten, och vad den betyder för vårt välbefinnande.

– Våra matvanor orsakar mest ohälsa i Sverige. Svenska män äter på tok för lite grönsaker. I Sverige är grönsaker fortfarande tillbehör, medan de i Italien är mat. Bara fyra procent av männen och elva procent av kvinnorna i Stockholm äter tillräckligt mycket grönsaker, frukt och bär.

HON PÅPEKAR ATT det är lätt att tro att hälsa handlar om att vara smal, men att det blir ofta för mycket fokus på vikten.

– Hellre rund och rörlig än smal och stillasittande. Såvida inte alla kilona sitter på magen förstås.

För Skandia har hälsosatsningen med Virgin Pulse inneburit ett förebyggande arbete som kan fungera som mall för hur man stävjar sjukskrivningar – och gynna samtliga inblandade parter.

– Förändringen har resulterat i en klassisk win-win-situation, där både individ, arbetsgivare och vi som försäkringsbolag sparar på att människor håller sig friska, säger Kristina Hagström.


Skandia är ett av Sveriges ledande livbolag och förvaltar nästan 400 miljarder kronor i traditionell förvaltning åt omkring 1,4 miljoner kunder. Kapitalet placeras i en rad olika tillgångar, för att sprida riskerna och ge högre avkastningspotential. Skandia kan tack vare god solvens investera i tillgångar som ger utdelning på sikt. På så sätt skapas avkastning samtidigt som det bidrar till att bygga Sverige. I portföljen finns en väl avvägd mix av bland annat räntebärande papper, noterade och onoterade aktier, fastigheter, råvaror och infrastruktur.


Den här artikeln är ett sponsrat innehåll. Framtaget i samarbete med vår partner Skandia.
Den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.