Vattnet är till för alla

”Person genom isen – räddades”, ”Man räddades ur ån”, ”Räddade kvinna från att drunkna”.

Det är bara några rubriker från tusentals artiklar som sedan 1950-talet prytt svenska löpsedlar. Även om det inte står i ord har de här rubrikerna en gemensam nämnare. En nämnare som oftast finns där i bakgrunden, en självklarhet helt enkelt.

Livbojen.

För att förstå vad livbojen är i dag måste man blicka bakåt. Egentligen började allt redan på 1950-talet i skuggan av att simkunnigheten i Sverige var väldigt låg. Svenska Lif-Balder, en av föregångarna till Trygg-Hansa, startade 1954 en sponsringsverksamhet där livbojar skänktes för att placeras ut längs de svenska kuststräckorna och andra badplatser. Arbetet skedde i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet, SLS.

Det var starten till vad som i dag innebär 80 000 utplacerade livbojar i den karaktäristiska röd-vita färgen runt i Sverige, från Haparanda i norr till Ystad i söder. Fram till i dag har nästan 200 000 livbojar donerats. Livbojarna bara är där och väntar på att en dag rädda ett liv.

– Livbojen har blivit en del av det svenska landskapet. Det är svårt att hitta turistbroschyrer utan att det finns en livboj med på en bild. Den har också blivit en symbol för säkerhet vid vatten och för att man ska kunna bada säkert, säger Beata Enmark, som arbetar på Trygg-Hansas varumärkesavdelning, som sedan 1954 skänkt livbojarna till kommuner, båtklubbar och stugföreningar.

Livbojen har också blivit en symbol för att öka simkunnigheten i Sverige, särskilt bland barn. Enligt siffror från en undersökning som Trygg-Hansa genomfört tillsammans med SLS tror hälften av svenska föräldrar att barn plaskar eller ropar på hjälp om de håller på att drunkna. Men i själva verket drunknar barn tyst och snabbt.

Enligt SLS dog tretton barn i drunkningsolyckor under 2015, den högsta siffran sedan 2002.

– En livsviktig fråga som vi pratar om varje år inför badsäsongen är vikten av att aldrig släppa uppsikten över barnen när de badar. Barn drunknar tyst och det går väldigt fort, därför ska små barn alltid vara på gripavstånd från en vuxen innan de lärt sig att simma, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Hon berättar om årets storsatsning tillsammans med SLS. Under sommaren ska minst 40 000 barn lära sig att simma på SLS sommarsimskolor runt om i landet, det är en dubblering från förra sommaren då målet var 20 000. Sommarsimskolorna anordnas runt om i hav och sjöar i landet. Skolorna hålls alltid utomhus, för det är skillnad på att simma i en pool och i öppet vatten.

- Vi har en gemensam vision med SLS att inget barn ska drunkna. Därför stöttar vi sommarsimskolor och jobbar aktivt med att informera föräldrar om vattensäkerhet för barn, säger Alexandra Gahnström.

Det finns en enorm kärlek och stolthet – Beata Enmark, som arbetar på varumärkesavdelningen, Trygg-Hansa

Som en del i arbetet har även Babybojen tagits fram tillsammans med SLS. Det är ett initiativ för att föräldrar ska lära sina barn att flyta hemma i badkaret eller badbaljan och därmed öka säkerheten kring vattnet. Det finns enkla övningar som föräldrar kan göra tillsammans med sin bebis redan från att barnet är några veckor gammalt. Med övningarna ökar barnet sin vattenvana säkert i hemmet. Läs mer om Babybojen här.

Bakom arbetet, som vanligt i bakgrunden, finns livbojen. Den är en symbol för hela arbetet kring för vattensäkerhet och hur arbetet gjort att simkunskapen hos svenskar ökat dramatiskt under de senaste 60 åren.

Beata Enmark på Trygg-Hansas varumärkesavdelning har arbetat med livbojen under flera år och menar att hon har, likt många andra medarbetare på företaget, byggt upp en personlig relation till den.

– Det finns en enorm kärlek och stolthet, inte bara kring bojen utan även vad den symboliserar. Det bästa vore ju att bojen aldrig behöver användas! Det är kanske en omöjlighet, det vet vi, för livbojen kommer alltid behövas eftersom det kommer fortsätta inträffa olyckor. Därför lägger vi resurser på att öka simkunnigheten i Sverige, menar hon.

Hon fortsätter.

– Det handlar om att man ska våga vara vid vattnet i Sverige. Vi har fantastiskt vackra kuster och sjöar. Det är viktigt att man vågar lära sig simma och bada.

För bröderna Niclas och Christian Forsström är livbojen mer än en boj, det är en livsstil och ett arbete. Foto: Petter Trens.

För 100 år sedan, 1916, strax utanför Sydamerikas kust, plöjde fartyget Pasefiko genom Stilla Havets vatten. Ombord fanns en 15-årig svensk pojke vid namn Evert. En tamp brast – det är än i dag oklart varför – men Evert föll överbord och hamnade i Stilla Havets händer.

Ombord den svårstoppade ångbåten Pasefiko försökte kamraterna att kasta livbojarna till Evert men de misslyckades då bojarna var fastsurrade i fartyget. Men efter att ha trampat vatten i över en timme med hajar cirkulerandes runt sig blev till slut Evert räddad från havet. Tack vare att besättningen lyckades sjösätta en livbåt och då nådde Evert med en livboj.

Evert överlevde och kom så småningom hem till Sverige igen. Där kunde egentligen historien tagit slut. Då visste ingen att livbojar och livräddning skulle komma att spela en avgörande roll i Everts framtida familj.

Ingen kan föreställa sig en livbojsfabrik – Christian Forsström, en av ägarna bakom Fristad Plast.

Bröderna Niclas och Christian Forsström skrattar när de berättar hur de som ungdomar fick vara med i tillverkningen av livbojar för att tjäna lite pengar vid sidan av skolan. 1967 startade deras pappa Leif, Everts son, företaget Fristad Plast i Fristad, strax utanför Borås. Nio år senare kom både företaget och familjens Forsström liv att förändras när företaget tog över produktionen av Trygg-Hansas livboj.

– Jag minns när pappa kom hem en dag och sa att ”vi ska göra livbojar”. Under en lång period jobbade han till tio varje kväll och utvecklade en ny metod för att optimera produktionen av livbojarna. Han såg det som ett stort och ansvarsfullt arbete att producera bojarna, säger Niclas Forsström.

Brodern Christian fyller i.

– Sedan dess har vi producerat livbojarna. Vissa av dem som jobbar här på företaget har tillverkat livbojar i 20-30 år. Produktionen är i dag väldigt lik hur den såg ut på 1970-talet även om material och andra detaljer har uppdaterats under åren, säger han.

Niclas och Christian skrattar när de berättar om människors reaktioner när de berättar att de tillverkar livbojar.

– Ingen kan föreställa sig en livbojsfabrik, säger Christian.

Livbojarna tillverkas till stor del för hand än i dag, det är inte ”bara att trycka på en knapp”, för att citera bröderna Forsström. Varje år försvinner i snitt 6 000 livbojar av olika orsaker vilket innebär att varken Trygg-Hansa eller Fristad Plast kan luta sig tillbaka. Ifall det någon gång inträffar något vid en badplats måste det finnas en livboj i närheten.

Enligt siffror från Trygg-Hansa räddar livbojarna i snitt livet på 10 personer varje år. Då finns det med stor sannolikhet även ett mörkertal som inte är inräknat. Sedan den första livbojen delades ut på 1950-talet har cirka 145 000 personer använt en livboj för att rädda någon ur vattnet.

– Det är ett stort ansvar samtidigt som man känner en väldig stolthet över att producera en sådan här produkt. Det är mer än en produkt. Bojarna räddar i snitt en person i månaden, det är inget som man skojar bort. Det är en stor del av vår personal som räddas varje år brukar vi säga, säger Christian.

Uppskattningsvis 145 000 svenskar har använt en livboj för att rädda någon ur vattnet.

Att ramla i vattnet, få huvudet under och efter att ha tagit sig till ytan simma 200 meter varav 50 meter på rygg är den nordiska livräddningsorganisationernas definition av simkunnighet. Enligt en ny undersökning av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa tror sig 4 av 5 svenskar kunna simma 200 meter även om bara 55 procent av dem har testat sin simkunnighet det senaste året.

En siffra som sticker ut är att män har högst tilltro till sin simkunnighet, hela 85 procent menar att de kan simma 200 meter. Samtidigt visar siffror från 2015 att av 122 personer som drunknade i Sverige 2015 var 100 personer män. Detta är en av orsakerna till att Trygg-Hansa i år satsar på att lyfta problematiken kring övertro.

– En av de främsta anledningarna till att drunkningar sker är övertron till sin egen simförmåga. Många lever på gamla meriter och tror att simkunnigheten är intakt år efter år, men om man inte övar kontinuerligt så tappar man snabbt förmågan att kunna simma så långt som 200 meter i öppet vatten. Därför uppmanar vi nu svenska folket att testa sin simförmåga inför sommarens badsäsong, 200 meter varav 50 meter ryggsim, säger Hanna Axelsson, presschef på Trygg-Hansa.

I år kommer det finnas möjlighet att testa sin simkunnighet i samband med sommarsimskolorna, genom att simma en sträcka på 200 meter. Trygg-Hansa har redan nu tagit fram ett test på Facebook för att nå så många som möjligt med uppmaningen om att testa sin simkunnighet i sommar.

Tro inte för mycket på dig själv i sommar – våga testa vad du kan.

Den här artikeln är ett sponsrat innehåll. Framtaget i samarbete med vår partner Trygg-Hansa.
Den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.

Dela:

Vattnet är till för alla